Dansar med pinnar

Bokträdens löv  med sin fantastiska färg en eftermiddag i november i Hagaparken, Stockholm.

Med trädgårdsläraren som guide vandrar jag en solig senhöstdag ut med klassen i Nationalstadsparken. Min kära klasskamrat Maria Mystica, med sinne för det fagra, fångar snabbt in detta ögonblick som blir till bild.

Jag har en kärlek för pinnar. En pinne som följer med mig vart jag än går, är från trädet fläder. Den fick följa med mig hem efter en beskärning i september. Den har fått sin egen åkpåse som hänger på min axel. Pinnen är min nya partner i vått och torrt. Vi tar en svängom med varann varje dag, bland olika träd människor och djur, i parker och på andra öppna platser. Jag rör mig långsamt med pinnen genom olika mönster och formationer och utforskar det som känns och det hjälper mig att sträcka och tänja ut och andas igenom kroppens spända partier. Det blir som en långsam hälsobringande dans. Detta har nu blivit ett projekt att utforskas vidare. Ska det kallas "parkdans med pinnpartner", pinnyoga eller träyoga? Kolla in min 1 minuters-video i länken. Kom gärna med förslag på namn!

www.youtube.com/watch?v=OoHv2i6qEVc&ab_channel=CamillaLandvik